Periodiseringsfond låter ett aktiebolag skjuta upp beskattning av upp till 25 % av vinsten i maximalt sex år. Det är ett av de mest flexibla skatteplaneringsverktygen som finns. Men det lönar sig inte alltid, och för en del bolag är det faktiskt en dålig idé.
Grundprincipen
Du sätter av en del av vinsten till en fond. Avsättningen är avdragsgill mot årets resultat och sänker därmed bolagsskatten direkt. Men fonden måste återföras till beskattning senast år sex, då betalar du skatten "retroaktivt" på det uppskjutna beloppet.
När lönar det sig?
- Du förväntar dig sämre år framöver. Återför fonden under ett år med förlust eller låg vinst så utjämnar du skattetrycket.
- Du vill ha kassaflöde för investeringar. Pengarna jobbar i bolaget i stället för att gå som skatt direkt.
- Bolagsskatten förväntas sänkas. Då betalar du senare men med lägre sats.
När lönar det sig inte?
- Du har stigande vinst. Då betalar du ännu mer när fonden återförs, tvärtemot syftet.
- Du planerar att avveckla bolaget inom sex år. Alla fonder måste återföras vid avveckling.
- Du är nära skiktgränsen för ägarskatten. Schablonintäkten kan sprida ut dig över gränsen.
Schablonintäkten
Aktiebolag beskattas för en schablonintäkt på ingående saldo på periodiseringsfonderna. För 2026 är statslåneräntan 1,96 %, så schablonskatten blir ca 0,4 % av fonden per år (20,6 % × 1,96 %). Efter sex år har du betalat ca 2,4 % av fonden i schablonskatt, mycket mindre än den 20,6 % bolagsskatt du sköt upp.
Räkneexempel: 100 000 kr fond
- Sänkt bolagsskatt år 1: 20 600 kr
- Schablonskatt per år: ca 404 kr
- Total schablonskatt över 6 år: ca 2 424 kr
- Nettofördel: 18 176 kr, plus värdet av att ha 100 000 kr jobbande i bolaget under sex år.
Läs den kompletta guiden till periodiseringsfond i aktiebolag.